Saftkatastrof

Nej! Min underbart goda fläderblomssaft har börjat mögla. Bara att hälla ut... Har hela tiden varit mer fällningar i den än vad det brukar vara, så jag undrar om jag fick med för mycket frömjöl mm trots sköljda blommor.

Helt klart borde jag ha frusit in den för länge sedan, men juli har liksom bara rullat på och det har inte blivit av bland allt annat.

OK, ett fläderblomsår åt skogen alltså. Men jag hann njuta av saften ett par veckor iallafall.

Apropå världssvälten…

Kollegan Olof gjorde ett tänkvärt inlägg i debatten i morse, efter en diskussion om stigande matpriser i Sverige.

”Nån forskare håller på att ta fram en ny sorts kassava. Det är det enda folk äter på vissa ställen i Afrika, men tydligen är den inte tillräckligt näringsrik. Så nu ska de genmanipulera fram en nyttigare kassava. Men hallå, de kanske vill ha nåt annat att äta i stället för MER kassava?!”

Det är bra att kliva ur sängen kl 04.30 och börja jobba kl 6, för sömnbristen gör att man skrattar så att man får ont i magen åt såna här uttalanden.

Empanadas - argentiska piroger

Be mig berätta något om Argentina, och jag kommer att prata tills någon trycker en pirog i fejan på mig. Under min sex veckor långa, underbara resa till Argentina för tre år sedan hann jag äta mig mätt på varma köttfyllda piroger flera gånger. I Sverige har vi varmkorven att trycka i oss när blodsockret krisar eller inför en tågresa. I Argentina säljer de hembakta empanadas i nästan varje kafé.

Det starkaste minnet är från långfärdsbussen på väg till och från vandringsmeckat El Chaltén norr om glaciärområdet. Vi stannade till vid ett kafé mitt ute i öknen, inga grannar så långt ögat kunde se. I ett litet kyffe stod två unga kvinnor med en hel buffé av hembakt, upplyst enbart av stearinljus eftersom det inte fanns någon el. Rykande heta empanadas, småkakor, matiga pajer - och enorma bitar citronpaj med halvdecimeter tjocka täcken av maräng. Dessutom serverade de mustig och rykande het varm choklad. Att mötas av detta hembakta mys i halvmörker, som stel och frusen vandrare - det var ett hallelujah moment i resmatsväg.

Det här är en förenklad variant som jag tillagade till dagens fantastiska badutflykt till Trollsjön, och som fick klart godkänt av sällskapet. Hittade receptet på Tasteline men har ändrat lite. Empanadas är suverän picknickmat - mättande, både bröd och kött i ett, kladdfritt och kan serveras kalla. Rekommenderas att ha i frysen!

Empanadas, 18 st små eller 10-12 större

Degen
10 dl vetemjöl
1 tsk salt
2,5 dl vatten
2 ägg
0,5 dl smörrapsolja (jag tog 2/3 smält smör och 1/3 rapsolja)

Fyllning
1 stor gul lök
25 gram smör
1 msk olivolja
300 g nötfärs, helst grovmalen
1 msk paprikapulver
0,5 tsk chilipulver
1-1,5 msk spiskummin, mald
85 g gröna oliver utan kärnor
1 st ägg, hårdkokt
salt

Till pensling
1 ägg, uppvispat

Blanda mjöl och salt till degen. Vispa ihop vatten, ägg och smörrapsoljan, vänd ner mjölblandningen och arbeta ihop till en smidig deg. Lägg att vila i plastfolie en halvtimme i kylskåp.

Hacka löken fint och bryn den i smör tills den har fått lite färg. Lägg löken i en stor gryta. Bryn färsen på samma sätt och häll över den i grytan. Tillsätt kryddorna och låt puttra en stund. Hacka ägg och oliver och blanda i.

Dela degen i två bitar, kavla ut på mjölat bord tills den är 2-3 mm tjock. Skär ut rundlar med hjälp av tefat. Lägg 2-4 msk fyllning i mitten på varje rundel (beroende på hur många och stora piroger du vill göra), vik ihop till en pirog och nagga ihop kanterna genom att trycka med en gaffel. Lägg pirogerna på plåt (de kan ligga ganska tätt för de växer inte), pensla med uppvispat ägg och grädda i ugn, 225 grader i ca 10-12 minuter beroende på storlek.

Serveras kalla eller varma.

Kvällsmat för blodfattiga

Efter tre försök på nio år att bli blodgivare bad blodcentralen i Kalmar mig att ge upp tanken. Mitt blodvärde är för lågt för att de ska vilja ha det, kort sagt skulle jag förmodligen behöva en egen transfusion efter att ha donerat... Och då är det ju inte så stor mening.

För nio år sedan, när blodvärdet var akut lågt pga långvarig stress, fick jag rådet av en sjuksyster på företagshälsovården att ägna sommaren åt att äta så mycket järnrik mat som möjligt, typ rödvin och jordgubbar. Hon räknade säkert upp fler saker, men det är rödvin och jordgubbar som jag har lagt på minnet, av förståeliga skäl...

Efter att ha jobbat sent idag kände jag ändå juliljumma vindar runt de bara benen på väg hem, och därmed blev kvällsmaten dagens andra måltid ute i min egen lilla park på baksidan av huset. Järnrika jordgubbar med gräddmjölk, järnrikt chilenskt rödvin, salami- och avokadosmörgås (min favorit), mandelskorpor och det sista på Tobleronen. Samt en kopp thé.

Nu äter jag färska jordgubbar till frukost varje dag. Det verkar dumt att inte ta vara på den sorgligt korta säsongen. =)

Sommarstängda vietnameser

Dra mej baklänges, va trist det är med sommarstängda restauranger. Igår kväll var det traumadags, även om det blev jättebra till slut. Jag som ääääälskar vietnamesisk mat, och i synnerhet vårrullarna, skulle äntligen få goffa loss totalt - det var överenskommet med C.

Den bästa, enligt alltomstockholm.se, är Noodle House på Götgatan. Tur att jag var tidig, för när jag såg skylten om sommarstängt hann jag ringa C och beordra avstigning vid St Eriksplan istället - den näst bästa ligger nämligen på Gästrikegatan. Att jag själv nyss åkt just från St Eriksplan fick liksom glömmas raskt - när vårrullar kallar får man göra uppoffringar. Stängt. Vad göra?

Tapas på Caliente med galen servitör - jättegott och jätteroligt med trevliga bordsgrannar. Men tapas istället för vietnamesiskt?! Jaja...

Insåg på vägen hem att nu är det snart dags för mina egna vårrullar. Jag har tre olika recept, så egentligen är det lika bra att göra dem alla i ett svep, nån regnig sommardag när jag inte har något bättre för mig. Jag gör utfästelsen här och nu, så jag inte glömmer. Alltså: thailändska vårrullar, färska vietnamesiska rice paper wraps och små läckra friterade vietnamesiska vårrullar. Coming up.

Ny layout och utmaning till Magnus

Jamen det var väl dags att fräscha upp utseendet och rensa lite i bloggen?! Vi är ju över ett år gamla, och jag började tröttna på att se våra nunor i högerspalten. Nu kanske Magnus äntligen, äntligen börjar blogga igen...

Efter att ha läst igenom några gamla recept tror jag minsann att jag av nostalgiskäl ska ta mig ett glas slånbärslikör och en biscotti innan det är läggdags.

Halloumi halleluja

Jag vet inte varför jag har dröjt så länge med att göra alla smarriga sallader som jag gjorde förra våren och sommaren, men nu är jag i gång! Måste ju passa på innan jordgubbarna försvinner. Å andra sidan kan det ha att göra med att gubbarna är snuskigt dyra i min lilla butik vid Telefonplan - och dessutom flera dagar gamla. På Öland (där de RIKTIGA jordgubbarna växer) är jordgubbar färska och stötkänsliga. I Stockholm är de ljusa, fasta och håller sig i flera dagar i butik. Hmmm.

Iallafall. Att lägga nystekt halloumi på salladen är ett verkligt lyft. Halvcentimeter tjocka skivor, lite olja och ganska varm stekpanna några minuter på varje sida. Jag ringlar över lite honung när det är klart och serverar osten direkt från stekpannan så man får ta en skiva i taget - då håller sig osten varm och smält längre istället för att bli gnisslig och hård.

Vill slå ett slag för jordgubbssalladen vars recept lades in i maj/juni förra året. Passa på, om några veckor finns som sagt inga jordgubbar längre... =(