Supersnabba rotfrukter med halloumi

Inlägg nr 100 på Mise en place är detta! Heja heja. Jag fortsätter blogga ett tag till. Men jag tror jag väntar förgäves på att Magnus ska återvända till Mise en place. Jag och Misen känner oss som två förskjutna barn... Men vi fattar att Anna, Nina och Paula och HD.se är viktigare, tssss....

Passar på att blogga medan jag fortfarande är smått extatisk över detta nyss uppätna nytestade recept. Tack vare världens bästa Sara avslutades i fredags en extremt trött arbetsvecka med gapskratt, vin och mat på Rival vid Mariatorget. En utpustning och kick som bara självklar och oruckbar gammal vänskap kan ge. "Mwah" till dej - tack!

Jallefall, medan jag tryckte i mig (inte världens bästa men helt OK) hamburgare berättade Sara om sin hemkomponerade grönsaks- och halloumirätt som hade blivit så bra. Så då testade jag också, på mitt eget vis. Jag skojar inte - det tog 30 minuter från det att jag började med att sätta på ugnen tills jag hade satt in tallriken i diskmaskinen. Så det här kommer att bli en blodsocker-lifesaver framöver. Jag åt den som den är men den funkar så klart superduper till kyckling, lammfärsbiffar, en köttbit mm. Jag hade faktiskt tänkt rosta serranoskinka till, men glömde totalt bort den...

Just det: Jag hade cocktailtomater i men tyckte inte det passade riktigt så jag har hoppat över dem i receptet.

Mr Howard Jones gjorde mig sällskap under hela tillagningen, det var musiktävling på festen igår (vi tog hem en landslide victory!) och värsta 80-talsnostalgin, så det var bara att rota fram Jones-samlingen idag. No one is to blame måste vara en av 80-talets bästa låtar väl?! Och New Song, suck.


Supersnabba rotfrukter med halloumi, per person:

1 liten morot
1 liten palsternacka
1 bit rotselleri
1 liten vitlöksklyfta
en handfull haricot verts
4 skivor halloumiost
1 tsk honung
salt, peppar, olivolja

Sätt ugnen på 250 grader. Skala grönsakerna och skär i mindre bitar. Skiva vitlöken tunt. Häll lite olivolja i en ugnsfast form och lägg i grönsakerna, salta, peppra och in i ugnen när den är varm.

Under tiden, koka upp lite saltat vatten och koka haricot verten lite grann (inte för mjuka, uuh...). Stek halloumiskivorna i en liten stekpanna på båda sidorna tills de är gyllenbruna. När rotfrukterna har varit inne i ugnen ca 10 minuter, rör om och släng på haricot verts och halloumi och ställ tillbaka i ugnen några minuter eller tills grönsakerna känns OK, lagom tuggiga.

Ringla över honung, ev mer salt osv. Vänd upp på tallrik och njut omedelbums.

Som alltid går det att variera grönsakerna. Jag stod och höll i en påse rödbetor som ju hade varit mums till halloumin, men det föll på att det bara fanns stora påsar, orkar inte ha dem liggande i kylen. Päron är grymt att ha i en sån här grönsaksröra, men gör bitarna ganska stora eftersom päron blir mjukt mycket fortare än övriga grönsaker.

Banankaka

Jag erkänner: En av mina största laster här i livet är kaksmet och kakdeg. Ändarna på den färdigrullade vetebrödslängden med socker, smör och kanel på. Kladdkakssmet som fortfarande är ljummen av det smälta smöret som blandats i. Sockerkakssmet med rivet apelsinskal. Toscasmet där havregrynens tuggiga konsistens blandas med smör och socker. Chocolate chip cookie-degen med den brända smaken av farin och hårda blockchokladbitar...

Jag erkänner: Oräkneliga gånger under tonår och 20-årsåldern gjorde jag halva satser kladdkaka eller sockerkaka bara för att kunna äta smeten. Ibland räcker det liksom inte att slicka skålen, behovet är större. Idag är jag klokare och det värsta sockerberoendet är botat. När jag tänker tillbaka på att jag som barn ibland satt och åt sirap med sked på ett tefat efter skolan känns det absurt. Men så var det. Jag tar det som ett hälsotecken att jag idag får huvudvärk och blir illamående av för mycket socker.

Jag erkänner: Den här banankakssmeten är så god att jag helst undviker att använda min suveräna slickepott. Den är helt enkelt för effektiv - det blir ju ingen smet kvar åt mig! Dessutom är det inte så gruvligt mycket socker i, för mycket av kakans sötma kommer från bananerna.

Iallafall: testa gärna att blanda i grovhackade valnötter och/eller blockchoklad. Så blir det en Chunky Monkey-kaka!
Den här kakan blir mycket större och tyngre än vanliga sockerkakor, och räcker till många.


Banankaka

150 g rumsvarmt smör
3 dl socker
2 ägg
5 dl vetemjöl
1 tsk bikarbonat
2 tsk bakpulver
4 välmogna medelstora bananer
1/2 dl kallt, jättestarkt kaffe

smör och ströbröd

Sätt ugnen på 175 grader. Vispa smör och socker med elvisp. Tillsätt ett ägg i taget och vispa till allt är lite fluffigt. Grovmosa bananerna med gaffel (jag brukar använda fingrarna) och vänd ner i bunken tillsammans med kaffet, blanda mjöl, bakpulver och bikarbonat och vänd ner i smeten. Rör ordenligt men inte för mycket.
Häll/klicka över smeten i en stor rund form (26 cm), smörad och bröad. Grädda längst ner i ugnen i 40-45 minuter.
Stjälp upp på galler och låt svalna.

Gräddstekt kantarellmacka

Vad göra när killarna på Hötorget ropar "Hej damen, kantareller halva priset idag"? Jo man tömmer myntfacket på sina sista 11 kronor och får en påse skogsguld.

Jag är ju inte en stor svampfantast som de flesta vet, men kantareller har jag i alla fall lärt mig att älska. Det här receptet är mammas, och hon serverar gärna sina kantarellmackor som inledning på en maffig måltid. Mina mackor blir aldrig riktigt lika goda, men en sak har jag i alla fall lärt mig: snåla icke på kantareller. Det ska vara svulstiga högar med svamp på äkta Ölandslimpa så att det känns riktigt lyxigt. Jag vet ingen annan som brukar få gräddstekta kantareller - det brukar vara smörstekta - men det här är så otroligt gott och lent att jag unnar alla att få prova det någon gång.

Kantarellmacka, per person:

1 hg kantareller skurna i bitar
smör till stekning
vispgrädde
mjölk
salt och peppar

Smält en klick smör i stekpanna och fräs kantarellerna på medelvärme några minuter. Häll på en slurk mjölk och grädde och låt det puttra vidare. Salta och peppra. Spä på med mer mjölk och grädde - blandningen ska puttra 20-30 minuter så smakerna blir koncentrerade och konsistensen krämig.
Lägg upp på mackor och servera genast. Jag tror inte det gör ont att toppa med persilja.

Min gräns går vid trampdynor

Igår åt jag en... kycklingfot. Ja det är alltså knappt jag kan skriva det. Eller rättare sagt: jag gnagde av lite skinn på ovansidan av kycklingfoten och konstaterade att smaken var toppen men att konsistensen inte var min grej. Och sen vände jag på den och såg de mjuka, tjocka trampdynorna och där tog det stopp. Jag äter det mesta, men inte trampdynor alltså.

Men jag blev mätt ändå! Befann mig på Matlabbet vid Hornstull på fågelkurs med Matälskaren och sex andra matnördar och vi navigerade oss genom nio rätter om man räknar in gnagandet på kycklingfoten. Är SÅ nöjd - jag hade i och för sig gärna lärt mig ännu mer om fågeldetaljer, styckning och tillagning, men det vägdes upp av en superb föreläsning om alla ingredienser vi använde, och de var många.

Favoriterna var nog woken med kycklinghjärtan och ankan i kryddig apelsinsås. Och fasansalladen med hallonsås. De kommer garanterat att dyka upp på bordet och bloggen. Och de gröna russinen! Hötorgshallen nästa. Annars var det bara otroligt trevligt att laga mat i grupp, pimpla vin och lyssna på folks matnörderi över vällagad och vacker mat. Ny inspiration att ta tag i matlagningsgruppen på jobbet.

Läste recept som nattlektyr och vaknade mätt. Är otroligt sugen på att baka så det kanske blir en banankaka mellan tvättstugevarven.

Fetaostbiffar med ugnsstekta grönsaker

Misär! Under avdelningen "matlagningsrelaterade kroppsskador" kan vi nu lägga till "mosad lilltå". Jag råkade tappa en tjockbottnad kastrull rakt på tån och nu skiftar den i svart, jag har fått kryckor och tjejmilen som ska springas om en vecka är i fara.

Efter ett par timmar på närakuten på Sabbatsberg igår var det i alla fall skönt att få hit Erika, som handlade med sig mat på vägen. Vi snodde ihop en av mina snabb-favoriter och sen tömde vi den röda bag-in-boxen som tröst. Den här rätten kan även göras på nötfärs men lamm är ju så mycket mer intressant...

Fetaostbiffar med ugnsstekta grönsaker, 2-3 personer

400 g lammfärs
1 ägg
50-75 g fetaost
salt och peppar

Grönsaker: Vad man känner för! Rotselleri, morötter, rödlök, palsternacka, potatis, rödbetor, päron - blanda och ge.
olivolja
havssalt

Smula fetaosten och blanda snabbt ihop med färs, ägg och kryddor. Forma fyra biffar och stek dem i stekpanna.

Skala och dela grönsakerna i lagom stora bitar (tänk på att vissa grönsaker, som rotselleri och päron, behöver vara större eftersom de snabbare blir klara i ugnen). Lägg på plåt eller i ugnsfast form, ringla över olivolja och salt. Stek i ugn 20-25 minuter, 225-250 grader tills lagom mjuka.

Servera med naturell yoghurt eller tsatsiki. Och akta tån!

Tonfisklasagne

Hovs livs, Växjö, en regnig höstdag 1994:
Annika: "Tentaångest och regn. Jag har bara ätit havregrynsgröt de senaste dagarna. Det vore kul att laga nåt ordentligt och GOTT ihop."
Karro: "Jag vet, vi gör min tonfisklasagne!"
Annika: "Tonfisklasagne?! Det låter... Är det verkligen gott?"
Karro: "Jaadå, det är morötter i, och vitlök."
Annika: (tänker) "Oh my god. Men jag känner henne inte tillräckligt väl för att opponera mig..."

Några timmar senare satt vi och stirrade på en länsad lasagneform och undrade vad som egentligen hände. Med tiden lyckades jag få Karro att successivt öka mängden vispgrädde i receptet från stipulerade 1,5 dl. Smärtgränsen gick vid nästan 3 dl grädde - det blev FÖR mycket, till och med för mig. 2 dl ger en krämig lasagne som inte rinner. Men om livet suger kan man gott kosta på sig uppåt 2,5 dl.

14 år senare är tonfisklasagnen en given favorit och en klassiker som sitter i ryggmärgen. Jag har bjudit många vänner på denna rätt, och den blir ALLTID en oväntad succé. För det är ALDRIG någon som säger "Tonfisklasagne, gud va gott det låter!". Snarare tvärtom.

Det här är comfort food på hög nivå, precis som det var alla de gånger vi tillagade den på korridoren i Växjö, och lyxade lite extra med citrondryck till. När Johannas 30-årsdag skulle firas med nostalgikväll för några år sedan fanns det inget annat vi hellre ville äta. Varmt, krämigt, salt, ostigt, mättande men ändå lite nyttigt. Och otroligt lättlagat, måste tilläggas.

Tonfisklasagne, 4 personer (eller 2-3 utsvultna studenter)

1 gul lök
2 morötter
1 vitlöksklyfta
olivolja
1 burk krossade tomater
1 burk tonfisk i vatten
salt & peppar
(tomatpuré)
chilipulver
1 burk keso
lasagneplattor (hårda, inte färska!)
2 dl vispgrädde
2-3 dl riven ost

Hacka löken och morötterna. Fräs dem mjuka i olivolja i stekpanna tillsammans med en pressad vitlöksklyfta. Häll på krossade tomater och kryddor, låt puttra några minuter. Häll av vattnet från tonfisken och blanda ner i stekpannan.
Varva tre lager lasagneplattor med två lager tonfiskröra. Klicka ut keson över det översta pastalagret, häll på vispgrädden och strö över osten.
Tillaga i mitten av ugnen, 20-25 minuter i ca 200 grader.
Servera med grönsallad.

Tortilla - spansk potatisomelett

Enkel att tillaga, även om den inte är så snabblagad. Men jag vet folk som gör god tortilla på överbliven kokt potatis, och då borde det kunna räknas som snabblunch. (På bilden tillsammans med lagrad manchego och stekt chistorra - mmmm...)

Min första spanska tortilla åt jag i den rosa bunkern på Richards Street i Cardiff, 1997. Vår housemate Elvira från Bilbao hade aldrig lagat mat i hela sitt liv, men efter ett par månader av vårt ständiga matlagande kände hon tillräcklig press för att ringa hem till sin mamma och be om receptet. Vi tyckte att hennes första tortilla var gudomlig, själv var hon djupt besviken.

Tortilla, 2-3 portioner

4-5 potatisar
1 stor gul lök
olivolja
salt & peppar
3-4 ägg

Skala potatisen och skiva i tunna bitar. Skala och skiva löken. Värm rejält med olivolja i en stekpanna, lägg i potatis och lök och sänk till medelvärme eller något svagare. Rör om då och då, och stek tills potatisen är genommjuk - varken potatisen eller löken ska ta färg.

Häll av överflödig olivolja (jag brukar slänga över blandningen på hushållspapper) och lägg över potatis och lök i en mindre stekpanna. Salta och peppra. Vispa upp äggen lätt och rör ned i stekpannan så att ägget blandar sig med all fyllning.

Stek på låg medelvärme tills tortillan är gyllenbrun på undersidan, häll försiktigt över tortillan på en tallrik och lägg stekpannan över uppochnedvänd - flippa sedan hela rasket så att tortillans undersida nu är uppsidan i stekpannan - stek den färdig på låg värme, gärna med lock.

När äggstanningen är nästan stel i mitten är det dags att servera - med enkel grönsallad till lunch, eller tillsammans med andra tapas till middag. Lika god kall som varm faktiskt.