fredag 9 januari 2009

Ugnsstekt falukorv

För mig är det här comfort food på hög nivå - något jag inte äter så ofta men som framkallar barndomsminnen och alltid är matigt och gott samtidigt som det är lätt att tillaga. Att fler känner likadant blev uppenbart när middagsgästen Sara satte sig i kökssoffan och Ååååh-ade högt när jag sa att det skulle bli falukorv till middag.

Ugnsstekt falukorv är den ENDA lunchrätt jag äter på konditori Ritorno vid Vasaparken, lika bra att passa på eftersom jag gör det så sällan själv.

Det här är nog den första rätten min pappa lärde sig att tillaga själv. När jag var liten fick vi aldrig ost mellan skivorna, men nu är jag vuxen och bestämmer själv!

Ugnsstekt falukorv, 4 personer

1 falukorvsring
1 stor gul lök
1 burk krossade tomater (jag föredrar 1 burk cocktailtomater)
fransk senap
ost

Börja med att skala och skiva löken i strimlor. Koka upp lite vatten och förväll löken hastigt ca 1 minut. Ta bort skinnet på falukorven och skär skåror lite drygt halvvägs genom korven, ca 1,5-2 cm breda.

Bred lite senap mellan varje skiva, hyvla eller skär ostbitar och stoppa ner i skårorna, lägg även gärna lite ost ovanpå falukorven. Lägg korven tillsammans med lök och tomater i en ugnsfast form, salta och peppra lite ovanpå och gratinera ca 15 minuter i 225 grader, tills osten smält och fått lite färg. Servera med kokt potatis eller potatismos.

torsdag 1 januari 2009

Majonnäs

Hm, jag råkade göra majonnäs till ett halvt kompani... Tänkte inte på att man inte lapar i sig den som annan sås... Men god blev den!

2 äggulor
3-4 dl rapsolja
2 tsk fransk senap
1 msk rödvinsvinäger
salt
vitpeppar

OBS! Se till att alla ingredienser är rumstempererade, även bunken. Rör ned vinäger och senap i äggulorna, sen är det bara att tillsätta oljan i en tunn jämn stråle medan man oupphörligen vispar med andra handen. Smaka av med salt. Håller sig en vecka i kylskåp.

Västerbottenpaj

Vi käkade humrar, kungskrabba och skagenröra tillsammans med den här västerbottenpajen. Till slut fick vi truga bort de sista hummerbitarna, så mätta var vi.

Västerbottenpaj, 8 personer

150 g smör
4,5 dl vetemjöl
1,5 msk vatten

1 gul lök
450 g riven västerbottenost
4 ägg
4 dl mjölk
muskotnöt

Blanda samman mjöl, smör och vatten till en smidig deg, kavla ut och täck en eldfast pajform. Ställ formen i frysen 15 minuter, förgrädda 15 minuter i 200 grader.

Skiva löken tunt och stek den mjuk i lite smör. Bred ut lök och ost i pajskalet, vispa ihop ägg och mjölk och häll över. Riv lite muskotnöt över pajen, grädda i ca 30 minuter.

Gratinerad fänkål

Vi hade en middagsgäst som inte äter skaldjur, så därför ugnsstekte jag en bit fin lax med vitlöks- och fänkålssalt, och serverade tillsammans med det här busenkla med jättegoda tillbehöret. Ett Paolo Roberto-recept minsann. Det blir väldigt mjuka och runda smaker i fänkålen, perfekt för den som tycker att rå fänkål är lite too much anis.

Gratinerad fänkål, 2 personer:

2 fänkålsstånd (viktigt att den sitter ihop ordentligt i botten)
2 msk smör
1 dl riven parmesanost
peppar

Koka upp lättsaltat vatten. Ansa fänkålen och skär stånden i centimetertjocka skivor på längden. Koka 6-7 minuter, den ska mjukna lite men inte förlora sin spänst. Häll av vattnet och lägg i ugnsfast form. Smält smöret och ringla över fänkålen. Toppa med parmesanost och några tag på pepparkvarnen. Gratinera i ugn

Ingefärsparfait

Nytt år, nya recept. Här kommer ett gäng från gårdagens skaldjursmiddag. Börjar bakifrån med efterrätten, en klassiker på vintern när fläderblomsparfaiten känns för somrig.

Ingefärsparfait, 8 personer

5 äggulor
drygt 2 dl strösocker
5 dl vispgrädde
5 kulor syltad ingefära
lite spad från ingefäran

Vispa äggulor och socker så fluffigt som möjligt. Vispa grädden styv i en separat bunke. Hacka ingefäran i småbitar och rör ned i äggsmeten tillsammans med ett par matskedar av sockerlagen från ingefäran. Vänd snabbt ned vispgrädden och blanda ordentligt. Häll upp i portionsformar eller en större form. Frys omedelbart. Ta fram ca 10 min före servering. Garnera med lite hackad syltad ingefära.

Serveras med fördel tillsammans med iskall punsch. Alternativet (till påsk) är att trycka ned ett halvt äggskal i varje fylld portionsskål innan parfaiten ställs in i frysen. Sen häller man lite punsch i äggskalet precis före servering. Jättefint!

fredag 26 december 2008

Varm choklad med vispgrädde och kardemumma

När juldagsmorgon glimmar, då ska det vara två skivor Grönhögen-bröd med rester från julbordet (en med skinka och senap, den andra med långkål och köttbullar) samt en stor kopp varm choklad, gärna med vispgrädde för att markera högtidligheten. Och så ska man tassa ut och sätta sig vid tv-n, där det ligger rester av julklappspapper och snören på golvet, och titta på någon gammal repris. Därefter intas ryggläge igen, denna gång med en bok.

Nu blev inte denna julen som andra, det är först nu på annandagen jag har kommit ner till Kalmar. Och inget Öland blir det heller, mer än tillfälligt, eftersom vattenpumpen inte fungerar. MEN: juldagsfrukost kan man peta ihop även hemma i Stockholm, och i år kom jag på den genialiska idén att värma mjölken tillsammans med några kardemummakärnor. Det blev fantastiskt gott, rekommenderas varmt.

Varm choklad med vispgrädde och kardemumma, 1 kopp

1 kopp mjölk
4 kardemummakärnor
1,5-2 tsk fin kakao
2-3 tsk socker
liten slurk grädde och mjölk
0,5 dl vispgrädde

Värm mjölken långsamt i en kastrull tillsammans med kardemummakärnorna (är de lite krossade är det ännu bättre). Rör ihop kakao, socker och gräddmjölk direkt i koppen. Vispa grädden ganska hårt. Blanda ut chokladen med varm mjölk och toppa med vispgrädde. Servera omedelbums.

söndag 21 december 2008

Janssons frestelse

Ibland är man bara sugen på en enda sak, så sugen att oavsett hur låg blodsockerhalten än är, är man villig att både springa till affären och ställa sig och laga mat för att tillfredsställa Det Stora Suget. Väldigt ofta inträffar detta när man druckit många glas vin kvällen före...

Eftersom jag inte ska fira sedvanlig jul i år utan hänga kvar i Stockholm och jobba både åt min arbetsgivare och på Stadsmissionens stora julfirande för hemlösa m fl, så var det bara att bejaka gårdagens sug efter Janssons frestelse. Särskilt eftersom jag dessutom gick loss totalt på Hötorgshallen i torsdags, och köpte världens kanske godaste prinskorvar på G Nilsson Livs.

Jag gillade aldrig smaken av ansjovis när jag var liten, däremot tyckte jag att det fanns något fantastiskt charmigt med Janssons ändå. Jag har ett starkt barndomsminne från natten efter en sommarfest på Öland, då vi skrev pappas namn med ketchup i korsningen utanför Ekvalls för att han skulle veta åt vilket håll vi gått (han kunde inte slita sig från kattungarna i Jannes bastu), och samlades hos Gustavssons där det serverades Janssons, knäcke och säkerligen nubbe till de vuxna. Det är nåt särskilt med efterfester, och när någon dessutom har ansträngt sig i förväg för att det ska finnas god mat som man dessutom blir nostalgisk av, ja då är det som bäst.

Janssons är en av de rätter jag är ganska petig med. Får rysningar av versioner där man har skivat potatisen, eller - huvaligen - skurit potatisen tjocka som pommes frites. Eller rivit den, så att allt blir en gegga. Att skära potatis till Janssons måste få ta tid, annars kan man lika gärna låta bli. Den ska vara lite grövre än tändstickor, basta. Dessutom steker jag alltid löken mjuk och lite gyllene, så får den rundare smak.


Janssons frestelse

1 kg potatis
2 gula lökar
1 burk (125 gram) ansjovisfiléer + spad (eller mer om man är stort fan)
3 dl grädde
1 dl mjölk
smör
salt och peppar

Sätt ugnen på 225 grader. Skiva löken tunt och stek den mjuk och lite gyllene i stekpanna med smör. Skala potatisen och strimla den TUNT.

Varva potatis, lök och strimlad ansjovis i en smord och eldfast gratängform. Salta och peppra lite mellan varven också. Hyvla smör över det översta potatislagret, häll på mjölken samt 1 dl av grädden och ställ in mitt i ugnen. Efter ca 15-20 minuter, häll på resten av grädden och grädda färdigt, totalt brukar den behöva stå inne 45 minuter.

Låt stå en stund före servering så den inte är skållhet.