Visserligen ar jag i Guatemala, men under nagra dagar har jag valtrat mig i det italienska koket tack vare en rundlagd italienare vid namn Angelo, som driver restaurangen Las Orquideas i El Remate, en liten by i norra Guatemala. Foljde min magkansla och hoppade av bussen dar pa vag tillbaka fran mayaruinerna i Tikal, och det var ett av resans basta beslut.Utsvulten traskade jag av en slump in pa Angelos restaurang lagom till lunch. Hmm, italienskt, jaja det far duga. Och sen visade det sig att det ar en genuin italienare som gor sin egen pasta fran scratch, pizzadegen stod pa jasning och det basta ar att koket ar en bar mitt i restaurangen, sa man kan se och prata med kocken under tiden.
Specialratten ar italo-maya, dvs farsk tagliatelle med chaya, en sorts spenat som vaxer vilt i djungeln. Kakade den med hemmagjord pesto samt hembakat italienskt skosulebrod, massa olja och parmesan.
Atervande till Angelo nasta dag for en fantastisk bruschetta. Just da holl han pa att gora ceviche till sig och sin fru (ingick ej pa menyn), och gjorde en extra portion till mig. Sa det blev middag dar ocksa, kyld ceviche med massor av koriander och ett par glas iskallt vitt vin till, mmmm.
Vid det har laget var vi ganska val bekanta, sa pa torsdagen blev jag inbjuden att delta nar han skulle gora ny tagliatelle. Jag satt dar och tittade pa medan han knadade och vevade pastadegen typ tusen varv i maskinen, och hela tiden pratade vi om mat, matlagning, recept, Italien, Guatemala, livet. Pa spanska forstas. Beundrade aven en boaorm som blivit overkord dagen innan och nu skulle flas (inte i koket), och smapratade med alla Angelos vanner som kom och gick stup i kvarten. Lamnade El Remate nagra kilon tyngre, efter en supersmarrig carbonara med var nygjorda tagliatelle. Nu ar det guate-mat som galler igen!
Inlägg
