Min gräns går vid trampdynor

Igår åt jag en... kycklingfot. Ja det är alltså knappt jag kan skriva det. Eller rättare sagt: jag gnagde av lite skinn på ovansidan av kycklingfoten och konstaterade att smaken var toppen men att konsistensen inte var min grej. Och sen vände jag på den och såg de mjuka, tjocka trampdynorna och där tog det stopp. Jag äter det mesta, men inte trampdynor alltså.

Men jag blev mätt ändå! Befann mig på Matlabbet vid Hornstull på fågelkurs med Matälskaren och sex andra matnördar och vi navigerade oss genom nio rätter om man räknar in gnagandet på kycklingfoten. Är SÅ nöjd - jag hade i och för sig gärna lärt mig ännu mer om fågeldetaljer, styckning och tillagning, men det vägdes upp av en superb föreläsning om alla ingredienser vi använde, och de var många.

Favoriterna var nog woken med kycklinghjärtan och ankan i kryddig apelsinsås. Och fasansalladen med hallonsås. De kommer garanterat att dyka upp på bordet och bloggen. Och de gröna russinen! Hötorgshallen nästa. Annars var det bara otroligt trevligt att laga mat i grupp, pimpla vin och lyssna på folks matnörderi över vällagad och vacker mat. Ny inspiration att ta tag i matlagningsgruppen på jobbet.

Läste recept som nattlektyr och vaknade mätt. Är otroligt sugen på att baka så det kanske blir en banankaka mellan tvättstugevarven.